onsdag 12 november 2008

Vad är det som är vitt och man blir hög av?

Visste du att parkinsons sjukdom innebär att kroppens förmåga att producera dopamin är för liten, medan drogberoende innebär att kroppens efterfrågan på dopamin blivit högre än normalt. Symptomen (till exempel svårighet att kontrollera sina lemmars rörelse) blir därför likartade.

Sett mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att "sockerråttorna" också löper ökad risk att bli alkoholister och narkomaner. Redan från barnsben har deras hjärna reagerat annorlunda på socker, vilket orsakat en "ombyggnad" av hjärnans belöningsbanor. Genvägen är väl upptrampad. Sötsakerna är det första steget på vägen mot tyngre droger – och de är därmed också ofta den sista och svåraste drogen att göra sig av med.

Oj oj, inte konstigt att det tar emot att kasta en halväten chokladtårta. För det är väll hemskt att kasta bort en dyr och smaskig chokladtårta? Tänk på barnen i afrika? Vilket slöseri med att kasta, det kan vara bra att ha att bjuda på, eller till helgen. Är du som jag så har du ändå nallat på den innan helgen, om den ens finns kvar.
Tänk på dig själv och din kropp! Du investerar mer i att kasta chokladtårtan än att ätaupp den. Sucesivt kommer du bli sjuk utanpå och inne i kroppen.

Det tar emot varje gång. Men jag lär mig att köpa mindre och mindre så jag slipper kasta. När min Nanny var här senast så köpte vi en kolatårta. Det blev kvar en ganska stor bit. Jag sa:
- Kasta den! Eller ta hem den du!
- Va!?! Den här? Hon tittar på mig, bestäm dig att inte äta. Jag kan inte ta den på tåget.
- Ja, då får du gömma den säger jag surt. Fan hoppas jag glömmer bort den. Jag ska banne mig viasa att jag kan.
Två dagar senare står jag och vräker i mig tårtan. På stående fot och känner att jag gör fel, ångrar mig, men fortsätter att äta. Sätter mig inte ens ner och njuter utan smyger i köket, fast jag är ensammen hemma.
Jag hejdar mig när en litenbit är kvar. STOPP. Tänk till. Vad vill du?

Nej, jag förespråkar att kasta överblivna godsaker. Då slipper jag hamna i en sitation som jag inte vill. Jag tar hand om problemet innan det uppstår. Det är ingen mindre än min kärlek som har öppnat mina ögon, om att det är okej att kasta "socker". Inte konstigt att han är trådsmal va? och gullig.
Kram V

1 kommentar:

Peter sa...

Vera! Det är oerhört intressant att läsa om dina funderingar och kunskaper om kognitiv beteendeterapi, buddism och levnadsvanor. Keep on! Och Ylva har skaffat sig en man, va? Tänka sig. Jag förutsätter att jag får läsa på bloggen om hennes fortsatta öden och äventyr.