söndag 25 april 2010
Hemma, tjoho!
Här hemma har far och dotter relationen vuxit. Jag är tacksam att allt blev som det blev med sjukdom. Det växer fram en ömsesidig kontakt och tillit när man har en omsorg och vårdar varandra. Jag har även insett att jag vill och behöver vara mer tydlig med gränser till barn och vuxna.
Nu är kopporna så gott som läkta och vi laddar för förskola imorgon. Storasyster är glad och ska stolt visa upp alla sina prickar har hon tänkt.
Lillan är frisk och vandrar omkring som en tickande bomb. Vi väntar på att det ska bli prickar där med. På torsdag tar vi flyget om det går upp till Älvsbyn. Det ska bli jätte kul. Jag åker själv med tjejerna. Kärleken åker till L.A.
onsdag 21 april 2010
Vattenkoppor
Vi har provat alla husmors knep, det var lika skönt som roligt att smörja in sig med potatis mjöl.
måndag 19 april 2010
skidsofren
söndag 18 april 2010
Firande
Helgen har varit super och gått snabbt.
När du vet att du är småbarnsförälder:
Du vet när bolibompa börjar.
När du vet vem fåret shaun är och har blivit din favorit.
När du vaknar 07.30 och har haft sovmorgon.
Du tänker på vad ni ska äta till middag när du plockar undan lunchen.
Du vet vad alla heter som jobbar på bolibompa.
Du äter middag vid 17.00 och det pratas bajs ogenerat
Damsugning är en lek och ger dig lugn
Du vet vad egentid innebär
Du undrar vad du gjorde innan och skulle aldrig vilja ha det på något annat sätt änn som nu.
På onsdag åker jag på kurs NVC och ska sova på hotell i 5 hela långa nätter. WOW det känns lockade och riktigt härligt. Kommer sakna min galen fina familj. Värdens bästa man och två små tjejer.
Kram V
torsdag 15 april 2010
Grattis till lilla Klara 2år!
onsdag 14 april 2010
Paket på posten
Om vi skulle flytta till en egen trädgård så skulle jag verkligen sakna gemenskapen på vår gård. Det är så enkelt, jag har fått en god vän och våra barn leker utmärkt. Vi ger och tar, barnen kommer och går lite som dom vill hemma hos varandra. Ibland har man tre barn eller ett. Man kan be om hjälp eller hjälp.
Våren är här. Jag har börjat använda solskydd men idag har jag fått lite för mycket av den goda solen. Men det är svårt att inte luta huvudet bakåt sluta ögonen och le mot den varma stjärnan. Det är inte bara människan som växer och ler. Mina tulpaner kom upp i år och nu var dom tre i stället för en.
tisdag 13 april 2010
jag har mött mästaren på ansiktminne
Det är alltid bra att titta på om visningen, sagt och gjort. Vi åkte dit. Men hallå var vart huset vi såg igår? Var var fjärilarna i magen? Var var känslan att det var rätt?
Vi tittade på varandra ryckte på axlarna och gick hem. Vi såg nått annat idag. Vi var överens om att vi hade det bästa boende man kan ha. Bättre lycka nästa söndagsvisning.
Det bruka hända mig märkliga saker och märkliga möten med andra människor. Jag tycker det är kul, sammanträffande och kusligt på nått sätt. Det kan hända att jag har ett bra ansiktsminne, men idag mötte jag min mästare på ansiktsminnen.
Vi har fått en nytt grannpar i vår trapp. Jag kände igen killen när dom flyttade in, inte speciellt mycket bara så där att jag trodde att han kanske ev påminde om en gammal klasskompis. Men jag har tänkt på det vid några tillfällen. Idag sitter jag ute vid jobbet och då åker en "vink buss" (mindre sl-buss) förbi och jag ser att där sitter ju min granne och kör.
-Aha!! utbrister jag, där är min granne, jag visste att jag hade sett han tidigare. Han kör säkert den här linjen och jag har sett han tidigare.
När jag kommer hem på gården står han vid vår port och jag tänker att jag dela med mig min upplevelse. Lite exalterad och spänd för vi har inte talat så mycket tidigare går jag fram.
- Hej! Allt bra?
- Allt bra, tack. Härligt med vår!
- Ja visst underbart! Okej, ta sats ut med det! När ni flyttade in här tyckte jag att jag kände igen dig, men du påminner om en gammalklass kamrat till mig så jag tänkte inte så mycket på det. Fan vad håller jag på med? Hoppas han tar det här rätt nu? Det är väl typisk mig! varför ska jag vara så jävla glad över att jag minns någon? Han kanske kommer tycka jag är hel knasig. Ääää skit samma ut med språket nu! Men idag såg jag dig köra förbi min arbetsplats förskolan på dybäcksvägen. Den gula förskola efter slottet på vänster sida? shit shit shit, du är ute på djupt vatten nu
Han är tyst funderar och säger:
- Ja fan, du har åkte med några ungar och frågade om ni kunde hoppa utav vid beckomberga. Det var ju typ 2år sedan.
- Ööööö ja just det ja? men shit jag ville bara säga att jag såg dig i en buss som susade förbi, nu säger du att vi har haft en dialog också. Ja det minns jag det måste vara minst 2år sedan. säger jag och ler. Jag avviker från platsen jag har just mött min ansikts master. Fan, jag har mött och talat med en man som skulle bli min granne 3år senare.
Det målas inte bara här hemma. Lillan hon räknar och räknar 1, 2, 3 osv upp till 13 sedan börjar hon om. Storasyster hade och har inte alls samma språk som lillan. Lillan härmar allt man säger! Det gjorde aldrig storasyster och hon har vissa ljud som hon fortfarande missar. Lillan älskar att vara ute, varje dag är det samma visa hon skriker och blir helt hysterisk när jag tar av en sko eller annat. Idag åt hon sin middag själv på uteplatsen, storasyster hade en liknande period och den går över. Vem vill gå in när det är varm, sol och massor av skoj ute?Vi laddar för 2års kalas på torsdag. På söndag har vi lunch/kalas för några vänner, farmor/farfar faster och kusin Helena med John. Vi firar även mig och kärleken som har/ska fylla 31år. Jag är bortrest på min födelsedag. Bor på hotell ons-söndag wow vilken present säger jag! Jobbet betalar dessutom!
Kram på er! V
söndag 11 april 2010
Visningen fortsätter...
- Jag tror det. Vi ska hämta den nu
torsdag 8 april 2010
Jag hade valt dig igen
Jag visste inte vad kärlek var innan jag mötte dig, jag visste inte vad respekt och samtycke betydde.
Idag vet jag att jag känner samma värme i magen när jag tänker på dig som för 8år sedan. Idag vet jag att jag hade valt dig igen om jag fick välja. Idag vet jag att jag älskar dig lika mycket utan hår på skallen som med hår. Puss kärleken.
I kväll tittat VI på ett slott, kråkslott och koja. Eftersom husen normalt går upp 1miljon innan budningen är klar så blir det varken koja eller slott för oss. Men det har varit trevligt att se över vad vi vill ha och vi kommer vara med så länge vi kan. Det "där" huset kommer när vi minst anar det.
Lillan tyckte det var jätte skoj. Hon babblar i ett, jag hade nog inte tänkt på att hon också skulle börja babbla och nu skulle det vara två som babblade samtidigt!?! Vi vuxna försökte ha en liknande dialog i bilen men det gick si så där. Det hade nästan varit enklare om vi sms till varandra. Men alla verkade tycka det var ganska spännande att se på olika hus.
Storasyster utbrast då vi åkte förbi ett vackert hus:
- åååå mamma där kan vi bo, kan vi gå in och titta på det huset?
- Nej tyvärr det är bara vissa hus som har visningar.
- Du kan anmäla oss då, jag kan ringa på.
Tänk om allt vore så enkelt? Fast det blir vad man gör det till, har jag hört.
Kram V
tisdag 6 april 2010
Vab
Igår snöade det, idag +10 och sol.
(jag hade tyvärr inget ljud ska se om det går att fixa till)
Vi arbetar mycket med NVC på jobbet och jag tycker det är ett bra förhållningsätt. Det fungerar alltid med barn men mycket svårare med vuxna tycker jag. Om det har att göra med att barn är närmare sin sanning och inte har värderingar på samma sätt som vi kan jag inte svara på. Det hela bygger på att vara öppen för medmänniskans behov.
Om du nu tänker "jaha, så då kan jag inte säga vad jag tycker och behöver" så är du inte ensam. Det kallas för "djugelns lag" om du är bra på argumentera och tala för dig så blir du hörd. Det är klart att det finns ett motstånd till att låta den andra ta mera plats. Men jag tror det är lösningen till mycket att lyssna och låte den andre finna plats, tid och möjlighet till att uttrycka sig.
Jag har även hamnat i situationer där jag tycker från min sida att jag har lyssnat och hört behovet, men jag kan tyvär inte tillfredställa den andre. För att det skulle innebära att sätta mina egna behov åt sidan. Men jag känner att jag har hört vad den andre vill ha och behöver och kan då göra ett aktivt val. För hoppningsvis har den andre iallafall blivit lyssnad på.
Det jag ville komma till är att här hemma pratar vi mycket ifrån vad vi behöver och vill. Det värmer så gott när jag hör hur Storasyster tar efter. Men ibland önskade jag att hon inte visste sina behov så tydligt:
-Mamma jag behöver mat nu!
- Strax älskling, maten är klar strax.
- Men mamma om jag inte får mat nu kommer jag behöva nått annat!
- Men snälla du den kommer närsomhelst! Jag gör så fort jag kan. Jag behöver att du väntar lite.
(spänningen stiger i luften, hennes behov mot mina)
- Mamma kyklingen är för stark! skriker hon gråtandes.
- Det kan den inte vara! Jag har inte kryddat den! mitt tålamod är borta av allt tjat.
- Du kan inte veta vad jag behöver! Jag behöver en kyckling utan krydder.
kycklingen åker in under vattenkranen. Alla sätter sig ned och äter, alla behov tillfredställda. Puhu.
Kram V
söndag 4 april 2010
Lev livet!
Jag rycker mest på axlarna och skrattar åt mig själv när det bubblar ut ord som egentligen inte är "helt mina". Jag gillar känslan och upplevelsen att se på problemet, ändra på det till det bättre och kasta bort det onödiga. Nej jag förskönar inget, döljer inget utan jag ser det smakar och gör det bästa utav det.
Paulo Coelho är en av mina favorit författare.
Många av Coelhos böcker handlar om människor som följer sina drömmar och upptäcker sig själva. Trots att de möter på svårigheter längs vägen fortsätter de ändå kämpa för att fullfölja sina drömmar. Veronica bestämmer sig för att dö är den bästa boken enligt mig.
Den hyllar verkligen livet. Varför vara princip fast? Varför säga Nej till något bra bara för att det gör ont och för att det finns ett motstånd? Man behöver inte göra det svårare än det är, välj att leva livet som att varje dag var din sista. När jag läste boken för ett antal år sedan blev jag helt lyrisk. Vad håller jag på med? Vad är viktigast för mig? Den har verkligen satt sina spår och än idag tänker jag på boken.
Läs boken, se inte filmen du kommer tyvärr missa det mesta och bli besviken.
Det här med att leva livet som småbarns förälder kan vara extra knepigt när barnen bråkar, det ska tänkas mat, tvättas, duka undan, duka fram, vara steget före, lekas och planeras och nattas. Det bästa är att småbarnsföräldrar får en annan syn på livet. Dom har helt enkelt inte tid eller ork att lägga energi på saker som inte är väsentligt Vi gör det som ska, träffar våra vänner, tar hand om våra barn, drar in pengar till familjen och vårdar förhållandet Det är en befrielse att inte ha så mycket tid till att analysera och gräva sig ner. Det bästa är att jag har insett att det är lösningen för mig.
torsdag 1 april 2010
Glad Påsk
Man blir så stolt, glad och lyrisk då man ser sitt barn utvecklas. Det värmer i kroppen och på något sätt är det en trygghet att se att mitt barn kommer klara sig även utan sina föräldrar. Varje utveckling är ett tecken på självständighet
Jag: Vill du skriva något i kortet?
Storasyster: Ja! Jag ska skriva glad påsk
Jag: Jaha, vad trevligt.
Storasyster: ja men du får göra G
Jag: Ok.
Storasyster: för jag kan (hon stavar) L-A-D P-A med prick på-S och K
Jag: Öööö wow vad kul, vad du har lärt dig! (När hände det här? Har jag lärt henne eller förskolan eller kanske hon själv? Skitsamma jag är stolt!)
Jag har varken lyckats luras eller blivit lurad. Jag gjorde ett tappert försök och ringde till jobbet;
- Chefen har bett mig att ta ledigt idag för hon tyckte att jag behövde det, så jag kommer inte idag.
Det var tyst i luren några sekunder sedan kom det:
- Näää du luras det är 1:a april
- Jo det stämmer! Jag lyckas liksom aldrig driva det vidare.
Jag har lyckats en enda gång. Jag berättade för två vänner att IKEA hade sålt ut rea möbler men nu skulle allt skänkas bort som fanns kvar. Skinsoffor och massor av bra saker. Båda nappade och tänkte hyra släp, vi bestämde tid då vi skulle ses, då var det dax att berätta sanningen. Jag tyckte det hade gått förlångt och jag skämdes nästan över att krossa deras
upphetsning.
Det fick inga konsekvenser som att betala släp utan jag kännde mig skamsen och som en bov. Jag tror jag håller mig till att dra lite "enklare" och lättare 1.a april skämt.
Som idag, jag och Storasyster hittade på ett aprilskämt Vi tyckte nog att det var roligast själva. Farmor är livrädd för leksaken och det födde vår idé. Vi passade naturligtvis på att önska alla glad påsk samtidigt.
Ett uppskattat skämt i vår trapp.
Kram V