Segway

Efter 22 timmars sömn roliga upplevelser, vila och fantastisk god mat börjar jag längta hem efter mina små kläng apor.

Det roligaste var att köra segway! Tänk inte utan känn. Jag tyckte det påminde om ridning.  Man känner sig fri man vet att det kan gå fort, lite osäkert, utmanande och väldigt kul.

En man i vår grupp höll på att köra omkull, så det kan sluta illa.

Nu en sista vila med min nya bok innan vi åker hem.

Kram v

Location : Kommunalvägen 42, 141 63 Huddinge,

Sömn

Småbarnsföräldrar är nästa grupp som går in i väggen. Det befarar sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt. Kraven på karriär och egna intressen samtidigt som man bygger en ny tillvaro med barn skapar en trötthet som lätt leder till utbrändhet.

Trötthet är vad de flesta syftar på när de säger att de inte mår bra, menar sömnforskarna.

- Orsaken till trötthet är att man behöver sova för att man bränt för mycket energi. Under sömnen återställs energinivån och mycket annat i nervsystemet. Vi får en jättekick av tillväxthormon och trycker ned stresshormonerna, säger Torbjörn Åkerstedt.
- Men när sömnigheten ökar och trötthetsnivån stiger försämras vår förmåga, humöret påverkas, vi blir ledsna, nedstämda, lättirriterade och tänker och reagerar långsammare än vi annars skulle ha gjort, säger han.

Människan är skapad för att leva vid ekvatorn och ska egentligen sova mellan klockan åtta på kvällen och fyra på morgonen. Då är vår ämnesomsättning som lägst. Men med glödlampans hjälp har vi förskjutit vår nattsömn omkring fyra timmar och rubbat dygnsrytmen. Det är en förklaring till varför många känner sig trötta i dag.

- På vintern i Norrland på fyrtiotalet var det fortfarande vanligt att man gick och lade sig efter mjölkningen på eftermiddagen. Man låg helt enkelt till sängs betydligt längre än i dag, säger han.

Sedan nittiotalet har vi dessutom blivit betydligt tröttare och sömnstörningarna har dubblerats, visar statistiken.

Sömnbrist kan få vem som helst att falla ihop. Efter ett dygn utan tjat, plockande, matande och görande så inser jag hur trött jag är.

Det bästa utav av allt är att jag har ett dygn kvar. Jag känner hur kärleken till mina barn växer för jag har tid att känna/tänka. Jag blir rörd av tacksamheten till farmor/farfar som ställer upp.
Jag upptäcker hur mycket jag älskar att läsa en bok. Hur jag uppskattar tystnaden. Ett dygn kvar till att bara vara jag.
kram V

Utflykt

Parken Zoo i Eskilstuna ligger ca 1,5 timmes bilfärd från Stockholm. Som många vet är våra tjejer inte mycket för att åka bil. Nu provade vi att sätta vår hysteriska åk sjukliga 4åring fram och Lillan bak. Dom såg inte varandra och kunde därför inte heller tjata om varandras saker eller bråka om annat.
Bilresan gick som en dans. Mamman och pappan klev ur bilen och hela ryggsäcken överfull med tålamod.

Det var så trevligt att alla hade en bra dag, visst var det något litet sammanbrott här och där men det var fantastiskt roligt.
Det var verkligen på barnens nivå. Vi fick se djuren, klappa en orm och getter. Som vanligt var det lillasyster som vågade klappa allt och alla. Det som fick henne att vekna var när flodhästen bajsade 1meter ifrån henne. Hon tycker nämligen själv att det är jobbigt att bajsa, att stå så där nära när någon annan gör det helt ogenerat och plötsligt kan få vilken tuff brud som helst att vekna.

Det finns många olika karuseller och som småbarn över 90cm kan åka. Tjejerna blev som helt besatta, vi åkte och åkte. Larven är en klassisk liten berg och dalbana som har funnit sedan stenåldern i Parken Zoo. Tjejerna höll upp händerna, pep och skrek. Te kopparna var också en favorit.

Lillan gäspade och sa - Nej jag orkar inte springa mer mamma. Efter 7 timmar på zoo blir man trött. Efter en toppen dag åkte vi hem. Men tro inte att barnen somnade i bilen, nej då känner du inte våra tjejer.

Nöjd och belåten ska jag krypa ner i sängen. Är det så här roligt att ha barn då kan man ju skaffa en till...

eller inte.

Kram V

Tid

Storasyster och jag drev omkring. Vi besökte Junibacken. Vi tittade på båtarna och åt glass. Vi promenerade och pratade. Vi hälsade på AK som jobbar i Daniel och Victorias  nya lya i Haga.

Allt var kul, men inget hon jublade åt. Hon var rastlös och ville hela tiden vidare. Jag såg mig själv, Les, trött och rastlös.

När dagen närmade sitt slut hade vi varvat ner, rastlösheten och känslan att vara nöjd med det man har hade spridit sig. Vi hade haft tid till att lyssna på varandra, tid till att vara tysta och  ändå ha kontakt.

Idag känner jag mig som en bättre förälder. Ett steg åt rätt riktning.

Kram v från min HTC



Location : Avestagatan 10, 163 50 Stockholm,

Gnällig mamma

Jag vill ha semester. Just nu känner jag mig mest som en bitter och dålig mamma. Jag tjata, skriker och har inget tålamod. I mina ögon är barnen mest ivägen och ställer till bråk/problem.

Alla föräldras ångest man gör mer skada än nytta.

Jag blir arg på mig själv att några egna timmar är mer en första hjälpen metod för att överleva. Det räcker inte med 4 ensamma timmar.

Vi tog ett beslut att jag och storasyster åker iväg sover på "hotell" umgås och  gör nått tillsammans.

Vi hamnade i leksaks affären.

Vi köpte 2 portioner köttbullar , en chokladboll kaffe, 100g chokladkaka, och sallad allt för 47kr!?

Det finns bara ett ställe IKEA.

Nu ligger vi i soffan och båda är lika lättade över tiden finns och inga bråk uppstår.  Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig  utan att uppfattas som en gnällig småbarn förälder.

Hur ska du kunna ge till andra när du inte kan ge till dig själv?

Kram v



Location : Kälkbacken 29-31, 163 54 Stockholm,

Besök

Location : Kälkbacken 29-31, 163 54 Stockholm,

Besök

Lilla hade feber ett dygn, tagen och slö. Nuär hon pigg och glad, det slog mig att hon kan ha fått solsting , med tanke på hur hon häller i sig vätska idag.

Än en gång spekulerar man som förälder vad som kan ha drabbat sitt barn.

Det var verkligen härligt att gå på stan igår och se hur Storasyster var delaktig i sitt shoppande, det var mormor som hade med sig stora plånboke. När hon kom hem berättade hon för lillasyster ( som var glatt ovetande)

- jag har fått massa sakeridag fast det inte är lördag eller att jag fylleri år.

Kusin Nina och kompis Emma är på besök. Det gick knappt att somna för barnen, för vem vill sova för värsta bästa lek kompisarna är här. Ikväll ska stor tjejerna på grönan.

Kram v

Location : Kälkbacken 29-31, 163 54 Stockholm,

Vacker

- mamma titta vad vacker jag är!

- ehe, oj du är alltid vacker min älskling.

- vill du oxå ha?

- nej, jag känner mig nöjd med lite maskara.

Fläckar med blått, rött och lila  finns på det vackra lilla ansiktet. Lite läppstift utanför men ett stort ledde och en mycket nöjd prinsessa åker in till stan för att möta sin mormor.

Lilla sjuk

Lilla fick feber på morgonen. Hon ligger mest och är bra på att dricka.

Storasyster leker med grannflickan som inte hon brukar leka med. Det verkar gå sisådär. Men man tager vad man haver.

Jag ska träffa två vänner idag som jag inte har sett på länge. Det ska bli spännande. Mina tankar går till Ylva och Henrik som ska bli igång satta och få barn inom närmsta dygnet.

Ha en bra dag. Kram v

Det börjar dra ihop sig

Det väller in svalare luft och molnen blir tätare och mörkare. Det är härligt att vara ute i nattens värme, men det luktar regn.

Vi har bestämt oss för två saker.

1. Tjejerna ska få lite mer egen tid isär.

2. Tydligare gränser och mindre prat.

Det känns som en bra början.

Sov gott. Kram v

Tåg

Idag blev det en tripp till spårvagns museum. Ganska lagom utflykt .

Har fått en mindre panik över att semestern snart är slut, och måste göra något. Men lite distans och mer luft i lungorna inser jag att 3 veckor är mycket, ta dagen som den kommer och bestämde några små utflykter.

Igår var vi och träffade lilla Lova. John och Emma lilla dotter 9 dagar. Det är så mysigt när dom sover, äter och knorrar lite. Men det mysigaste var att få lämna tillbaka. Jag inser min begränsning just nu räcker jag knappt till två. Kram v

Jag önskaden att jag bara var förälder och inte pedagog.

Det finns ett uttryck som låter:
"De värsta barnen är förskolellärarnas barn"

Jag börjar verkligen tappa greppet över hur jag ska hantera vår situation med vår vilje starka 4åring. Att arbeta inom förskola borde ju vara en fördel. Man vet vad som är rätt eller fel. Men det är just det. Jag blir så rädd när jag gör samma sak som alla andra föräldrar. Kommer jag förstöra mitt barn? Kommer jag stälpa istället för att hjälpa?

Vi föräldrar pratar sönder våra barn, ger för mycket information, berättar hur vi känner och tänker. Vi vill ha dialog, lyssna in och vill ge lagomt med ansvar. Vi vet att barn kan och vill. Vi respekterar barnen och deras ideer.

Men jag når inte fram. Hon lyssnar inte, springer iväg och "rymmer". Kastar saker för att man säger nej.
Slåss och säger:
- Då tänker jag kasta sönder den här, då tänker jag springa iväg, då tänker jag...
helatiden är hon arg.
Det som gör mig mest ledsen är att jag ser hur hon mår dåligt efteråt när hon har sprungit iväg. Hon hon får skuld över att hon har gjort fel.
Jag känner mig helt maktlös och står och tittar på hur hon pendlar mellan ilska och skuld. Ilska för att det blir en motgång och skulden för att hon inte kan hantera motgången och ilskan.

Hur ska jag nå fram? Hur ska vi som mamma och pappa kunna få ett gemensamt synsätt/förhållningsätt?
Vi vill som alla andra föräldrar gör det bästa för vårt barn. Men hur vet man att man gör det bästa för just sitt barn?

Kram V

Det gör inget

28 grader sol. En gnutta vind som är nästan mer värmande än svalkande.

.Jag kan bli galen på att kärleken konstant har sin mobil framför sig. Han är fysiskt närvarande men inte psykiskt. Men jag älskare att åka iväg på egna utflykter om jag bara vet att jag också får göra det jag tycker är kul så gör det inget.

Ut trycket : det gör inget, används flitigt utav lillan. För henne är allt enkelt. Men när man häller ut mjölk med flit  då gör det mig något.

Nu ska jag hoppa av pendeln och göra det jag tycker är kul. Träffa vänner, äta gott och snacka om livet.

Ha en skön sommar kväll. Kram v

Bad

23 grader kl.09.00 och man tycker det känns svalare. Idag blir det bad. Ikväll ska jag få leka med mina kompisar,det ser jag fram emot.

Ha en bra dag. Kram v

Babbel

Jag har alltid get min Kärlek Johan skulden för att vår dotter babblar i ett. När Johan har något spännande berätta kan man få kämpa för att få delta eller helt enkelt vänta tills han drar efter andan.

Ingen av dem klarar utav att vänta på sin tur eller lyssna vad andra säger. Men nu har jag börjat fundera om även jag har ett finger med i spelet?

Min mamma är välkänd för att prata för sig själv högt. Vi talar om att varje tanke måste ut genom munnen:

- Ja då ska vi se, jag tar fram tre tallrikar och tar dom här glasen. Eller det kanske vore bättre att ta dem här?

Men idag hände det. Jag hör mig säga:

- Nu ska vi se, vilket nr har vi på tvättnyckel? Kan det vara den här? Nej... men den här då?

- Maaaama.

- Mamma

- mamma kan jag vara här?

- Men tyst jag hör inte vad jag tänker!?!

Där var det! Jag måste säga mina tankar för att höra mig själv. Jag hör inte mina tankar för det tjatas iett om allt.

Där jag är, där finns det två små tjejer som babblar i ett. Att lillan är som en pappegoja underlättar inte.

Frågan är då. Har min mamma varit tvungen att höra sina egna tankar för någon störde henne? Att hon sedan fastnade i det hela är ju en annan historia.

Är det så att jag också var en babbel unge? Nej jag har svårt att tro det. Jag var lugn, harmonisk och alltid glad. Eller kanske inte?

Det tar på krafterna att alltid ha någon som vill dig något.

Idag fick storasyster prova sina egna vingar och gick själv över till granngården. Det hela slutade med att hon rymde, lyssnade inte när hon skulle gå hem och fick "utegångs förbud". Det här var ett smakprov utav som komma skall som tonårsföräldrar. Änn hinner jag springa i kapp henne. Ännu en anledning till att träna inför tjejmilen som jag ska delta i september.

Kram V

Lillian

Dagens barn vill titta på resultatet, men jag är mest imponerad utav att hon sjunger på beställning.

Vi har badar hela veckan, idag lite svalare och molnigt. Tänkte åka till Eskilstuna zoo framöver. På tisdag kommer norrbottens besök.

Kram v

Personligutveckling pågår!

Storasyster har det riktigt kämpigt. Hon blir så arg, frustrerad och vet inte hur hon ska handskas med alla känslor Hon är envis och tjurskallig. Hon hänger upp sig på problemet och hör inte lösningen detta är mina känslor och observation. En frustrerad mamma helt enkelt.
Ett exempel som kan uppstå.
Hon skriker och gråter för att hon ska höja solstolen till sittande. Jag säger:
- Om du sätter dig så ska jag visa
- Neeeeej, det går inte
- Men sätt dig på stolen.
- Neeeeej
Hon hör inte att man vill hjälpa utan hon tror hon ska sätta sig på stolen och att detta kommer innebära att inte få som hon vill. Man kan bli helt galen på att hon inte lyssnar utan bara fastnar. Det går fortare och fortare när hon börjar lyssna men oj vad det här retar mig.

Det är inte bara barnen som utvecklas det gör även mamman och pappan. Storasyster åkte och sov hos farmor/farfar jag tror alla behövde en paus från den personliga utvecklingen. Nattningen har blivit ur jobbig igen. Storasyster har alltid haft svårt att komma till ro. Men nu är vi där igen, vi bråkar, tjatar, testar, gnäller gråter och vägrar sova. Jag vet att hon visar att hon behöver närhet, trygghet osv. Jag tänker att vi är länken till att hon ska lära sig vara trygg i sig själv. Men det tar på allas krafter, tålamod och ork att behöva bråka varje kväll

Det har väl knappt undgått att det är tropisk värme i Sverige. Vi badar dagligen och njuter. Det är varmt inne som ute. Det är svårt att äta för stora som små men jag tänker inte klaga, jag hade kunnat betala mycket för den här värmen.

Kram V

Vem är du?

Kan det vara så att du föds till den du är? Kan det vara så att miljön påverkar dig, men inte avgör vem du ska bli?

Jag  funderar, intresera och tänker mycket på människans möjlighet till att påverka sitt sätt att tänka/leva.

Jag mötte för ett tag sedan en kvinna som kom från  en missbrukar familj. Hamnade på fosterhemoch gick aldrig gymnasiet.  Idag egen företagare och en välbetalda kvinna som ser ljust på livet..

Jag mötte samma dag en kvinna som hade bullemi och hade svårt att ge sig själv uppskattning, hon hade varit sjuk i flera år fram och tillbaka.

Hennes mamma förskollärare pappa advokat. Hade föräldrarnas fulla närvaro och stöd.

Idag när jag klev på tåget hem mötte jag min lärare från gymnasiet. Hon gav mig en gott och blandat påse med kunskap.

En är:

Veronica du väljer hur du vill handskas med din kunskap, var inte rädd att dela med dig, du är unik som alla andra.

Jag tänker på det ofta. Utan att tro att jag är mer än andra så har jag något jag kan lära ut, unik som alla andra. Men jag tror även på att du alltid väljer hur du vill hantera din kunskap,upplevelse. Det är upp till dig vem du vill vara.

Tjejerna sover, guppande tar vi oss genom Sverige hem till Spånga.

Kram v från min HTC  telefon

Hem gång

Storasyster går omkring i nattlinne och väntar på att vi ska åka nattåget hem. Varför ta av sig när det är det enda man längtar till!?!
Det ska bli skönt att slippa höra frågan: Mamma är det natt nu?

Hur ska man veta om det är natt, när det är lika ljust när man somnar som när man vaknar. Storasyster har frågat flera gånger per dag om det är natt.

Jag kommer sakna alla glad, härliga släktingar och vänner. Men jag kan inte sluta fundera på om jag verkligen hade träffat mina släktingar på samma sätt om jag bodde här. Det är sälla man ses, man tar tillvara på de tillfällerna man ses.
Jag älskar att vara hemma i norr, men jag älskar lika mycket att åka hem igen. Nu ska det packas och lunchas.
Kram V

Fiske lycka

Nu har tjejerna fått uppleva att fiska. Det var små fiskar men det nappade helatiden och det är ju det som är roligt. Morfar var med och lärde tjejerna knepen för att bli en bra fiskare. Fiskarna 5 st fick bo i en hink medans vi fiskade. Det var både läskigt och spännande.
Både jag och kärleken tyckte det var kul, vi hade lika svårt att slita oss som barnen. Det här kommer vi göra flera gånger.

Som vanligt börjar tiden kännas knapp när hemresan närmar sig. En grillfest, kusinträff och en dag på havsbadet står på listan innan vi tar tåget hem till Stockholm.

Kram V

De norrlänska skogarna

Det tog mig 12 år innan jag såg bergen, midnattsolen, fåglarna, djuren och naturen. Det är för första gången som jag ser det Norrländska landskapet som vackert. Äntligen ser jag det alla har talat om. Det är otroligt vackert och rogivande. Hur linjerna i naturen glider samman. Hur djur, natur och människan blir ett.

Men nej, jag skulle aldrig villja byta det mot min storstad. Naturen hemma är även den magnifik och storslagen och stadens brus i bakgrunden får mig att känna möjligheterna. Jag får alltid samma härliga magkännsla att jag har valt rätt.
Jag visar stolt upp naturen och djuren för mina barn. Vem vet kanske någon av tjejerna finner mer ro i Norrbotten.

Kram V

Semester tripp

Jag och min kärlek har haft en trevlig kväll med god mat, musik och underbart sällskap. Det här kallar jag semester.

Storasyster har fått sin årliga överdos av myggbett, ca 6st och har fått en allergisk reaktion. Det ser hemskt ut, ansiktet och en arm har svällt. Men det har redan börja lägga sig.

Lillan har fått en förskylning som besvärar henne. Hon har alltid haft lite tedens till krupphosta men det verkar hålla sig i schack. Allt är som det ska, tjejerna blir lite sjuka varje gång vi kommer upp. Men det hör till, vi saktar ner på tempot men annars är allt toppen.

Kram V