söndag 20 februari 2011

Fortfarande vinter

Hej!
Jag har ett toppen liv, men jag ska inte skryta med om att det finns mycket tid över till att blogga. Att arbeta, plugga och leva familjeliv kan vara en anledning. Men jag trivs. Vi har haft två examinationer och jag har klarat en, men lite enklare kompleteringar som referenser och likande små kraffs. På tisdag ska jag lämna in nr. 2

Tjejerna har blivit så stora. Jag fick en magkänsla som var så där gungande och susande. Som när man åker berg och dalbana, en hissnande kännsla utav att det går så fort. Jag vill bara stanna tiden och ha den som det är.
Det är kallt och vinter, fortfarande. Men jag vet att det kommer vända, någon gång.

kram V




Juni backen



Skridskor i Spånga



Ylva och Henrik

lördag 22 januari 2011

@hotell Huddinge

Vi har gjort det förr och det är en riktigt bra ide. Farmor och farfar bor hemma hos oss och vi bor hemma hos dom. När man är hemma ser man allt som borde göras och det gnager och rycker i stresshormonerna. Tvätten, torka/damma utav, städa fixa iordning osv. Men här är det inte mitt ansvar och det finns inga leksaker som ligger överallt. Kylen är full och inga måsten pockar på min uppmärksamhet.

Jag gick och simmade på fm men den informationen hållare jag för mig själv. Jag inbillar mig att två små tjejer skulle bli väldigt besvikna och helt oförstående till hur jag kan gå och bada utam dem?
Det är oroväckande hur man hör hur föräldrar skriker, drar och är sura mot sina barn. Jag får rysningar. Är jag också så när jag har mina barn? Ibland undrar jag om barnen inte skulle må bättre om föräldrarna sänkte ribban och funderade på varför dom går på badhus. För vem gör dom denna utflyckt och ska barnen vara tacksamma?

Imorgon eller måndag blir det två visningar. Fy skam den som ger sig!
Kram V

http://www.hemnet.se/beskrivning/1186997?r=3

http://www.hemnet.se/beskrivning/1215044?r=3

måndag 17 januari 2011

Det var på tiden!

När man får ett sms om att man ska göra ett blogginlägg då är det väll på tiden kan man säga. Så okej Nina här kommer det bara för dig ;)

Jag har många järn i elden nu, eller det har jag väll alltid men nu känns det extra spännande. Mitt liv kommer förändras tre år framöver. Jag ska plugga till förskollärare och jag har ingen aning om hur det kommer gå. Det pirrar och virrar. Hur ska det går? Hur ska jag få tiden att räcka till, kommer jag fixa det men min milda dyselexi ( Nej mamma jag har inte fått diagnos, men det är ganska tydligt).
Det ska bli super kul.

På Måndag om en vecka ska jag hålla föreläsning inför 50 personer om Rumänien besöket NVC. Tre dagar senare så ska jag ha föreläsning på jobbet för föräldrar. Så ja, det är mycket roligt nu. Men det gäller att hålla tungan, hjärnan och benen på rätt platts. Som tur var så fick jag ett sms idag om att farmor Lena och farfar Åke vill ha flickorna en natt.
Jag ska verkligen inte klaga. Barnen somnar utan tjaffs, dom leker och komunicerar. Nu har vi en sådan där skön period då familjelivet känns som det bästa man kan tänka sig. Mera och flera barn, ge mig bara mer av det goda. Eller inte.
Jag håller med storasyster som sa:

- Mamma det är tur att vi bara är två barn, jag skulle aldrig orka vänta mer på min tur.

Lillan har sina hysteriska utbrott och man får inte titta, ta eller prata med henne. Hon springer fram sparkar en på smalbenet håller för ens munn och skriker: JAG VILL INTE PRATA DIG!!!!
Herre gud! Jag tänkte ju bara säga förlåt för att jag råkade tippa din vagn! Smärtan från smalbenet får mig att hålla tyst. Utbrotten har redan skett

Men shit pomfritt vilket tjat det är om denna Nina. Ja visst, vi kan inte sätta oss i bilen en enda gång under helgen utan att det blir ett långt tjat om denna Nina. När Lillan inser att vi verkligen inte ska åka till Nina och stuttsmattan så får hon en mindre utbrott och alla suckar, lika dant varje gång. Nåja kärlek på avstån är fint och den ska bevaras. Hena är lika älskad och saknad. Hon har tyvärr ingen stuttsmatta, utan en läskig hund och pojkvänn om du frågar tjejerna.

Själv fick jag en fin kärleksförklaring av Lillan. Mamma titta! hon pekar på mina bröst klämmer och säger:
Dom sitter inte fast!?! Dom hänger.
Ha ha ha mina fina tjejer dom kan dom. Ha en skön kväll, dag, vecka månad eller år. På återsende mina vänner kram!/V










söndag 2 januari 2011

Mammas prinsessor



Ja, herre gud mina barn kan göra mig galen.  Det är nog mest den där lilla som vill ha allt på sitt sätt. Inte nog med det så bestämmer hon vem som ska göra vad.

Som förälder går du balansgång hela dagarna. När är det stop? När blir barnet drabbat istället för hjälpt?  Var går min gräns och när går sambons?

Att vara förälder kan vara den bästa utvecklingen om du ger dig den möjligheten .

Mina älskade prinsessor lär mig dagligen vad som är viktigast, gör allt med kärlek, empati och mod.

Kram v

Location : 163 74 Stockholm,