torsdag 6 november 2008

Grannfejden

I går kväll kom faster Åsa och lekte med barnen. Åsa fick höra att hon inte kunde skära äpplen för hon skar sig i fingret.
2-åringen berättade klart och tydligt:
- min mamma kan skära äpple!, utan att göra sig illa.

Vi passade på och sprättade pengar när vi hade barnvakt. Vi hade ett garanti kvitto på Net on Net för 2000kr, det blev en kaffebryggare och "massage stol".
Det blev 2par skor till storasyster och ett par till mig. Roliga saker från Rusta.
Stora tjejen sov med akrylfärgerna. Hon väckte mig med att lägga färgpaketet på min mage och sa:
- Nu måla mamma!?!
- Nej det blir efter förskolan.
Vi målade en tavla till pappsen.


Vi bor i ett nybyggt område. Det är tre olika gårdar som ligger efter varandra. Varje gård har tre bostadshus som bildar en u-liknande form, varje gård har en egen innergård.

De 2 yttre gårdarna är bostadrätter. Gården i mitten består av hyresrätter.
Nu har det uppståt ett hemligt, smygande krig i mellan gårdarna.

Det hela började med att "första" gården satte upp ett staket i hopp om att leda alla till gångbanan. Det visade sig ett misslyckat försök, alla började gå genom alla tre gårdarna.

En maktmissbrukare i vår styrelsen fick igenom att vi skulle sätta upp ett staket. Alla vi barnfamiljer blev upprörda. Vi hade förslag på att fixa gården men då fanns inga pengar. Tre månader senare kommer ett staket upp för 20.000kr!?!
Det finns två skolor och en förskola bakom vårt område. Detta innebär att många går igenom våra gårdar för att komma till stationen.

Men hallå!?! Det finns två olika gångvägar och båda är kraftiga omvägar, beroende vart man kommer ifrån.
Gården i mitten. Hur ska dom komma ut överhuvudtaget? När man byggde detta område så var det någon knäppgök som tydligen inte går utan kör bil, det finns inga gångvägar.
Gångväg?

Jag tycker det hela är väldigt roligt. Hur orkar man bry sig? Ni kanske inte skulle bo på bottenvåningen? Jag gör det och misstrivs inte.
Några få människor går förbi dagligen. Vuxna människor går ut personligen och påpekar att det är privat mark. Men snälla ni, det finns människor som dör dagligen. Eller kämpar för att överleva en vardag.
Jag ser fram emot att få annvända min psykologiska sida och möta en upprörd maktmissbrukare.

Nu har "första" gården gjort ett ytligare tappert försök att hindra mänskligheten. Det är så skojigt att jag pinkar på mig. Fattar ni. Lägg pengarna till dem som behöver det! Vart är värden påväg?

Nu till det som ligger mig varmt om hjärtat, mina barn. Lillan fick idag på sig min gamla mössa. Stolt kan jag säga att hon är väldigt lik mig. Jag brukar vara ofantlig dålig på att se likheter (jag kanske är det med Lillan oxå).
Kram V

Inga kommentarer: