Tvätta glasögonen snarast!

Man blir så lätt hemmablind. Man skulle kunna ge som ett exempel att alla människor har glösögon, personliga glasögon. Alla har olika erfarenheter, upplevelser och känslor. Det innebär att alla ser olika på saker utifrån sina egna glasögon.

En gemensam sak med dessa glasögon är att vi alla behöver rengöra glasögonen. Oftare än vi tror.

Förutfattade meningar, ensamhet, trångsynhet och framför allt vanor fastnar på glasögonen. Vi ser inte klart längre. Allt rullar på och vi ser inte hur bra vi har det, vi ser inte med rena glas utan med förutfattade och smutsiga.

Kan det vara detta som gör att vi tycker att tiden och livet går så fort? Vi tar livet för givet och får ett tunnelsende?

Jag fick chansen att putsa mina glasögon i Italien. När jag kom hem undrade jag om det var samma barn jag hade lämnat?

Storasyster går på toa för nr 2. Lillan sätter gränser till både mig och Storasyster. Att det är hon som bits och slåss kan man inte tro då man ser henne. Båda barnen känns mer självständiga. Jag tror att Italien resan gjorde gott för oss alla.

Igår hade Storasyster sin sommar avslutning på förskolan. Gissa vem som hördes mest och tog instruktionen om att sjunga högt på allvar. Mycket, riktigt Storasyster.
Trevlig helg!
Kram V

Buzzador

Igår hade vi styrelsemöte och jag hade samlat in motioner/förslag på utelek för barnen och en bänk med bord. Laddad med hur man får en dialog att flyta så gick det galant. Det var ett motstånd och oro hur det skulle se ut. På onsdag ska vi mäta ut och se om lekstugan/lekbo kommer att kunna få plats. Jag tror det kommer bli jätte roligt, vackert och pricken över i:et.

Det hade komit ett paket från Buzzador när jag kom hem. Förra gången fick vi barngröt till en hel förskola. Denna gång fick jag 4 st olika löst te och en tehållare. Storasyster har hunnit provsmaka. Hon gillade bara en sort. Så nu ska det drickas te som alldrig förr. ( ja mamma jag vet att man blir hård i magen av mycket te)

Alla kan bli en Buzzador, det är gratis. Alla produkter kommer på posten och är betalda. Det du måste/behöver göra för att få flera prova på produkter är att göra en utvärdering. Vill du också bli en buzzador? Klicka här

Nu är det picknik, sommarfester både lite här och där. Förskolan, jobbet och med vänner. Det är mycket trevligt. Men tiden går alltid så fort då man har trevligtJag känner att jag vill ha barnen mycket hemma. Det är sista sommaren vi kan göra som vi vill. I går var vi hemma. jag tyckte vi skulle gå och köpa glass. Storasyster tyckte också det:

- Mamma jag vill åka tåg.

- Ja, vi kan åka tåg och köpa glass någon stans.

- Jag vill åka stan och köpa glass.

- Va? Ska du in till stan?

- Ja, jag vill till stan, jag köpa glass i stan.

Jag tror hon har hunnit blivit en stadsrått medans jag var borta. Lillan är arg och tar mycket plats. Hon knuffs, skriker och gråter högt fast det knappt har hänt något.

Idag när vi var på BVC, 3årskontroll säger sköterskan.

-Lillan verkar ta mycket plats och är väldigt framåt.

Kram V

.
.

Italien-Rom

Då har man varit där. Landet Italien, där finns det värme, kärlek och glädje. Jag kan bara hålla med. Vi har varvat med jobb och fritid. Sista dagen avslutade vi i Rom. I 35 graders hetta kan det vara svårt att låta bli att bada i varje fontän som finns. Men det är strängt förbjudet och höga böter. Nog för att vi vet att många andra länder har lite annorlunda trafikregler. I Italien handlar det om kännsla. Regler är tipps men inget måsten, I Rom var det lite bättre, jag såg inte en enda bil som inte hade någon slags skada.
Naturligtvis var jag tvungen att se Spanska trappan. En trappa som de flesta, men nu har jag varit där.
Spanska trappan uppfördes med franska pengar, och byggnationen godkändes av såväl påven som den franske kungen. Det namn som används, dock inte av fransmän och italienare, är totalt missvisande. Det har helt enkelt lånats från namnet på piazzan vid trappans fot, Piazza di Spagna.

Coluseum italienska Colosseo, ellipsformad amfiteater i Rom. Armeringen till Colosseum drogs ut och smältes ner till vapen, vilket ledde till att en stor del av byggnadens yttre del rasade samman vid ett jordskalv.

Fontänen är ett mycket populärt turistmål och traditionen säger att man skall kasta ettmynt över axeln ner i fontänen och att detta på så sätt skall bringa personen som kastar myntet lycka. Jag glömde totalt bort att kasta ett mynt, i Fontana di Trevi. Fontänen förekommer i Federico Fellinis film Det ljuva livet (La Dolce Vita) där Anita Ekberg gör sitt berömda bad i fontänen.

Naturen är ljuvlig. Mycket grönt, blommor, och träd av alla des slag. Pelagoner är en storfavorti. Som jag själv kan tycka är lite tråkig och kanske underskattad? På Capri var naturen oslagbar. Priserna lika så. Det är känt för att vara dyrt. En cola 33cl gick på 60kr en kaffe på 50kr och två kulor glass på 80kr. Vi åkte upp på ett lokat berg med en bergbana, det var underbart. Vi såg delfiner som hoppade och lekte i havet.

Vi bodde i naturen och man fick akta sig för jätte kottar som kunnde ramla ner. Storasyster blev mycket glad och imponerad. Jag blev inte mindre poppulär när jag visade min fångst av snäckor heller. Lillan tyckde dom var riktigt goda att suga på. I Italien badade vi varje dag, fick mat och dansade varje kväll. Vi jobbade med NVC så att tårarna ran och skratten ekade.

Den enda lilla missen jag har gjort var när krafterna började ta slut, hjärnan blev mossig och konsentrationen försvann. Jag hade köpt en helt ny solskyddsfaktor som jag hade kvar i handbabaget som jag fick slänga, den var för stor för att ta med in i planet. 200ml. Jag lämnade/glömde även kvar min påse från taxfree på planet, det var endast lite choklad och annat kraffs som jag hade lagt mina sitsa euro på. Det kostar nog mer att åka ut änn vad sakerna i påsen är värd.
Idag är jag lagomt trött, men det spelar ingen roll. Hemma igen med familjen och en lyckad resa i ryggsäcken. Jag har inget att klaga på.

Kram V

Hej och Hejdå!

Det har varit dåligt med uppdatering på bloggen. Det beror på att jag har varit fast i Storasyster säng till kl. 22.00 på kvällarna. Jag har prioriterat familjen helt enkelt. Nu ska jag prioriter mig själv. Jag lämnar Sverige för Italien i hela 5dagar. Äntligen ska jag få möta det varma, goda och ljuvliga landet Italien. Jag är taggad, lättnad, nervös och överlycklig.

Vi har haft 3års kalas. Det har varit lyckat och roligt.För att inte tala om mitt socker återfall, nåka det är bara att ställa sig upp igen.
Äntligen fick hon sin prinsessklänning. Den har hon sucktat efter länge. Nu är hon stor. Med sin nya cykel cyklar hon stolt runt och visar den för alla. Jag tror minnsan att hon har snart har betat utav hela grannsälskapet.

Det är härligt att bli stor. Man får äta godis, tugga tuggumi, sitta fram i bilen, bestämma själv, leka hemma hos kompisar, gå ut själv, cykla själv. Men med alla dessa roliga upplevelser följer att ansvar också. Man kan då inse att det är inte alls så roligt att bli stor. Det blir ett bakslag. Man vill äta välling, för att prova och inse att hon (Storasyster) aldrig har gillat det och vill inte ha.

Nappen!?! Ååååå nappen, kära lilla napp. Kan jag få min napp? Jag ångrar mig? Jag vill ha min goda napp. Det har varit några tuffa kvällar, men vi ser ljusningen. Personligen tror jag att det handlar mycket om att hon tycker inte om att sova. Varken med eller utan napp. Det har alltid varit svårt att somna även med nappen, om jag tänker efter.

Lillan, vårat charmtroll eller argtroll. Hon blir så arg när vagnen fastnar när hon kör. Boken går inte att öppna, det blir inte som hon hade tänkt sig eller det går inte som hon vill. Jag ser ett oroväckande betende med stampande fötter och högröd i ansiktet. Nåja "lite" humör kan man komma långt med. Det är ingen som trampar på Lillan.
Vår Älskade Faster Åsa ska ut i värden. Hon är den i familjen som står för show, glamor, sång och kändiskap. Vi andra tittar gärna på, förutom farmor då som är med i kör. Åsa ska till Mallis och jobba. Jag avundas att hon får se värden, värme, bad, nya människor/kulturer. Hon står på scen och visar sitt inre och låter alla titta på. Det är jag inte avuns på, men mäkta stolt att jag känner henne. Den där snygga, roliga charmiga tjejen på scenen känner mig. Hon är snart tillbaka. Det får mig en anledning till Mallis, undra om jag ska klämma in den resan mellan Italien och Thailand, eller varför inte efter Älvsbyn resan? Det tåls att tänka på!

Nu är det dax, jag lämnar över till ödet, mamma, sambon och er andra. Vi ses, på återsende! Kram V

Glad 3-åring

Går kvällens natting är det värsta, sorgligaste, opedagogiska, sorgligaste och lärorikaste jag någonsin har varit med om.

Jag och Storasyster bråkade tills båda grät och skrek. Jag ville att hon skulle prova på att ligga i sängen och slappna utav. Men ju tröttare hon blev desto mer vägrade hon naturligtvis att prova.

Nu har jag bestämt mig. Jag kommer ligga brevid henne och natta. Jag tänker inte räkna med att ha egen tid på kvällen. Inga förväntningar- Inga bevikelser, måsten eller stress. Hon är för orolig för att somna själv.



Det var roligt att min morbror Patrik var här i dag, mamma. Patrik (paptik) låter som Paprika (patia). Det nästan samma mamma. Jag älska både paptik och patia!

Idag fick jag barnvakt och kunnde åka och handla inför 2dagars kalaset. När Storasyster ingåg att det är i morgon det ska firas blev det en seger dans, och ord som jag fyller tre. Nu e jag tre år! Mamma är jag det imorgon? Jaaaaaaa!




Lillan har knatat omkring på gården hela dagen. Ätit det hon har hittat, men nöjd och glad. Var riktigt ledsen igår kväll. Jag tröttnade på dessa ledsna kvällar så nu åkte alvedon sprutan fram. Hon sov mycket bättre i natt. Tack o Lov



Kram V

Tipp Tapp, schhhh hon kan vakna...

Storasyster 3månader (första upplevelsen i badkar, kanske därför hon hatar att få vatten i örornen? Hon ser väldigt rädd ut?)

Lillan 3månader

Jag har varit trött (är det fortfarande) och gått/går under namnet; Levande zombi. Storasyster somnar sent ca 22.00 Lillan vaknar en gång i timmen mellan 23-04, jag själv gnislar tänder och sover oroligt. Så just nu är jag inte på topp.

När jag väntade Storasyster så tänkte jag att mitt barn ska vänja sig med ljud. Jag ska låta radio vara på. Då vänjer barnet sig vid ljud och kan sova fast det låter. Två barn senare sitter jag vrålhungrig men vågar inte gå ut till köket och rota i kylen och skåpen för då kanske Lillan vaknar. Det är bara ett faktum, man gör vad som helst bara för att dom ska sova så mycket och länge som helst. Storasyster har myror i kroppen, känslostormar och har atitydsproblem när det gäller att sova.

Ikväll när jag kom hem efter vägningen (som visade pluss) var det kaos hemma. Kärleken/Pappan var gråtfärdig, vit i ansiktet och mörk underögonen. Man kunnde känna i hela rummet hur arg/trött och less han var.

Lillan hade fått kaffe på sig och över hela soffan. Hon hade inte fått några större skador men jag kan bara tänka mig hur ont det måste göra i hans pappahjärta. Storasyster hade tagit söder olika saker, biti, slagit och knuffat sin syster. Att han själv behövde packa inför helgens kickoff sänkte nog inte hans stress hormoner. Han såg lättad ut att jag kom hem.

Jag är trött och går under namnet; Levande zombi. Storasyster somnar sent ca 22.00 Lillan vaknar en gång i timmen mellan 23-04, jag själv gnislar tänder och sover oroligt. Så just nu är jag inte på topp.

Vi håller på och planerar 3års kalas här hemma. Det är jätte skoj. Storasyster kan vara med och bestämma, planera och hjälpa till. Det har lovats prinsess kronor på glassen, bullar och chokladbollar.

Men först någon timmes sömn hoppas jag på!

Kram V

Liten blir stor.

Det har funkar bättre än väntat. I går somnade Storasyster snabbare, men inte utan protester. Hon sov hela natten, jag kanske har fel men jag tycker minsan att hon har blivit gladare. Det är lite läskigt att sluta med alla "baby" saker. Blöja och napp. Helt plötsligt är hon inte liten och beroende utav mig...
Nu börjar min viktigaste roll som förälder. Att vara där fast ändå inte för mycket. Hålla handen och ta emot när hon ramlar, hjälpa upp lagomt och ge henne all kärlek hon behöver. Visa att jag finns, ge eget ansvar, skapa relation och respekt.
Det är nu det riktiga jobbet börjar.

Lillan har också blivit stor. På skansen fick hon uppleva sin första karusell. Hon var lyrisk men också väldigt arg då hon var tvungen att gå ur.
Det var inte bara Lillan som tyckte det var roligt alla vi vuxna skrattade så gott.
Kram V

Napp beroende!

Vi hade tagit ett familjebeslut. Alla var med på förändringen och alla skulle kämpa med sitt tålamod. Alla var för.

Igår åkte vi till skansen. Kattungarna skulle få Storasysters nappar. En stolt och glad tjej kastar iväg alla sina nappar och en bit av snutten.

Att vara snart tre och förstå konsekvensen utav sitt handlande finns inte, förän konsekvensen är en faktum. När man ska sova.

Storasyster tyckte det var hemskt att sluta med nappar. Kattungarna kunnde minsan komma tillbaka med dem, nu hade dom haft dem länge. Hon kunde låna en napp av katterna en liten stund sedan skulle katterna få tillbaka dem igen. Hon kunde även tänka sig låna Lillasysters napp.

Men efter 2timmar snurrande i sängen kom sömnen. Inte ledsen eller arg, bara saknad utav sina nappar.

Jag själv har redan ifråga satt varför vi slutade med napp? Nappen är en utmäkt propp för allt babbel. Jisses vad hon babblade i bilen hem. Det var ingen ide att försöka få berätta något.

Nattningen, tidigare kunnde jag sitta framför TV:n och surfa medans hon knoppade in. Nu får vi/jag börja om från början. Läsa saga, ligga brevid och vänta och vänta, eller somna själv och inget blir gjort. Men snart blir hon trygg i sig själv utan nappen också. Det tar sin tid. Men man ska inte glömma att nappen löser många "problem" som vi vuxna vill slippa.

Min "vän" freud hade en teori om att spädbarn har och får lustkänslor för napp. Dom får en kick och njutning utav att suga på saker/händer och sin napp. Jag förstår och vet vad han talar om, delikatobollar. För vem vill sluta med sådan som man mår bra utav? Men det är bara för stunden och en "falsk glädje/njutning". Det innebär att jag är beroende utav yttrefaktorer för att må bra.

Att ha napp är ett hett ämne. Vissa vägrar ge sina barn napp, det är onödigt, fult, tänderna förstörs, barnen blir mer gnälliga, napp är nedvärderande och språk hämnande

Medans andra tycker det är underbart, skönt, positivt, enkelt, och tillfredställande.

Vad tycker du?

Kram V

Trappvarning

Det sprakar och knastrar när jag går i mitt hem. Jag får stanna varannat steg och skrapa av alla popcorn som har fastnat under mina fötter. Det har varit popcorn fest här hemma. Kärleken jobbar över och vi har haft tjejkväll. Nu ligger dom utslagna efter dagens bravader.

Vi åkte idag till Stäket och kunde beskåda Älvsbyhuset. Älvsbyhus har levererat modulbyggda trähus sedan 1960. Genom årens lopp har dom sålt över 30 000 hus i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Dom ploppar upp lite här och där. Naturligtvis är jag uppvuxen i ett Älvsbyhus.

Men vackrast av allt var lilla Tuva så liten och mjuk. En månad gammal och inte ens uppe i Klaras födelsevikt. Så kan det vara, alla är vi olika fast lika.

Den största händelsen idag stod storasyster för. Nr 2 i pottan på bortaplan. Stolt och nöjd fick alla fick beskåda resultatet.

Lillan har något klagomål att framföra. Hon är inte sig lik. Nått knas, jag kan säga så här. Jag har sprungit omkull henne 3ggr idag. Hängande, klängande och pipande runt mina ben så är det lätt hänt.

Sömnen krånglar, matlusten borta och högliga klagomål. Jag tror tänder, som vanligt.

Vi bor längst ned och har en stor entre/trapphus där barnen kan vänta på mig. Barnen brukar gå ut i entren när jag klär på mig och fixar det sista innan vi ska gå iväg. Lillan älskar att gå ut i trapphuset och titta ut genom den stora entren dörren. Idag gick dom ut men plötslig hör jag storasyster ropa:

- Maaaaamaaaa! Kaaaaaaaajaaaaa!

- Va?

- Titta Mamma Kaaja är där uppe! Hon i trappan.

Va? Skit vad säger hon? Jag springer ut.

- Men älskade! Här får inte du vara, nej nej nej aja baja. Kom genast ner.

Lillan står på högsta trappsteget och klappar händerna.

Jaha då var entre-lösningen borta.

Naturligtvis gallskriker hon och protesterar hon utav dess like. Hon måste göra bort sin treårs trotts nu, som hon kastar sig på golvet och skriker åt allt hon inte får.

Sratta lagomt. Jag vill inte höra! Hon gör visst bort sin trotts nu. Jag tror det i alla fall, så det så.

Man kan väll alltid hoppas!?!

Kram V

Var är tjockisen?

Vägning? Neeej jag vill inte, urs jag har ätit gott i två veckor. Idag slaffsade jag i mig en kladdkaka 2st punch rullar ( japp du läste rätt 2st) kakor och litervis med kaffe. Jag skiter i vägning i dag...

kärleken:

- det är vägning i dag.

- ja juste det ja... ( jag åker endast för att det är skönt att komma iväg, skit samma om jag har gått up igen... hon som väger är ju stort som ett hus och jag skäms inte alls för min vikt och slarv, hon slarvar gämt)

Med tunga steg kliver jag in i lokalen. En glad, smal och trevlig man säger:

- Hej och hur har det gått denna vecka?

Vad? Denna vecka? Varför undrar du? Var är min tjockis? Ska du se vad jag väger? Aldrig jag åker hem! Vad fan ska jag säga? Att jag är ny medlem? Nej det går inte han har sett mig här förr. Att jag inte tänkte väga mig idag? Kan man vägra väga sig? Faaaaaaan! Var är min tjockis som tänker som jag? Hon ska se mina siffror inte den där smala och tränade mannen.

- Det har gått uselt, åt helvete säger jag med blossande kinder.

- ojdå.

- Ja jag har tappat motiavationen totalt!

- Jaha, men så bra att du är här i dag och ska lyssna på klassen! säger han glatt.

Vad? Jag hade inte tänkt stanna, jag skiter i det här! Det går ändå åt helvete, jag behöver handla innan affären stänger. Fan nu måste jag stanna, jag som hade tänkt skita i allt... Han kom på mig.

Jag klär av mig "naken" och visar mina siffror.

Han ser glad ut, nästan nöjd och tycker att +0,3 är toppen.

Jag ler, han vet inte min hemlighet. Hur mycket fika/gottis jag har ätit. Jag känner mig glad men ändå ledsen, ut tittad och naken. Jag saknar min tjockis. Min tjokis hade spelet, hon viste att man kan dra ner på mat och unna sig 10st skumbananer dagligen.

Jag vet att så här kan man inte fortsätta och leva, dra ner på maten bara för att kunna äta gottis, och hålla vikten ev gå ner/upp lite. Jag måste VILJA gör det här. Vill jag det? Jag vill inte vara utan den lustfyllda trippen en delikatoboll kan ge mig.

Trippen som ger lösningar på alla problem. När den ljuvliga mumsbiten försvinner i min mun och känslan sprider sig i kroppen, ljuset finns över allt och lusten sprider sig och även glädjen. Tänk vad en delikatiboll kan göra....

Som en sänkt från ovan, ödet eller meningen med allt, vet inte vad. Men heltplötsligt säger han orden till mig som får mig att vakna. Han berättar historien om elit tjejerna som spelade golf.

När tjejerna kom till 16:onde hålet fanns det en bunker framför green. Det innebar att bunkern var ett hinder innan green. Alla hamnade i bunkern om och om igen. Precis när en tjej ska svinga tar han fast i klubban och frågar:

- Vad tänker du på?

- Inte haman i bunkern.

Det är samma sak med viktminskning. Tror du att du klara det här då kommer du göra det. Fokusera på lösningen inte problemet. Fokusera på green. Du fixar det här om du vill!

Det är klart jag vill! Hallå? Ha ha ha vad håller jag på med? Tycker synd om mig själv, livet känns orättvist om jag ska sluta kicka på delikatobollar? Nej skärp dig! Jag kan om jag vill. Det handlar om att prioritera. Tack Tack Tack för väckarklockan!

Jag vet inte om det är fullmånen eller något annat, men barnen ville inte somna idag. Lillan är fortfarande vaken kl. 22.00. Men väldigt snart kommer hon slockna tror och hoppas jag. Vi åker och far om dagarna, det är mycket trevligt. Imorgon fredag ska Storasyster få spruta, vaccin, sedan ska vi åka till Stäket och leka i nya Älvsbyhuset som Erika m.fam har byggt. Sedan blir det helg och ev skansenbesök och ta farväl till napparna för storasyster. För mig blir det en helg utan delikatobollar, tjoho jag har komit ut ur dimman!

Trevlig helg

kram V

Mutor är lösningen

Tjoho, Varför har jag varit emot mutor? Kanske för att det är en "ful" övertalning, men jag är verkligen för! Det här borde dom gå ut med på BVC, information hur bra det är med mutor.

En korv i dag med, men inget godis som belöning, det gick hem. Nu gäller det att stötta och ha blöjförbud.

Lillan ville också vara med på pottutvecklingen, jag satte henne i dag och tror ni inte hon också lägger en korv? Hon tyckte inte att det var så märkligt, det var nog märkligare att mamma blev så förvånad och glad.

Idag var jag på utvecklisamtal. Mycket kul, vilket beröm och vilket dotter vi har. Men oj vilken pedagog och arbetsplats jag jobbar på.

Kvalitén skiljer sig skarp. Men det går inte att bortse ifrån att det handlar om barn, liv och levanden ting, i slutändan spelar det ingen roll hur mycket pappersarbete, dokumetnation, mål, utbildning eller visioner du har. I grunden handlar det om hur du är som människa, hur du löser konflikter, visar/ger kärlek och respekt till din omgivning och till dig själv.

Annars har det komit in en ny man i mitt liv. Sigmund eller kanske mer känd som Sigmund Freud, han var en österrikisk läkare, neurolog och författare som grundade psykoanalysen. Jag ska plugga psykologi A en månad på heltid?!? Nåja vi får se vad det innebär. Den 25 maj börjar kursen men jag har redan tjuvstartat. Jag gillar det redan.

Kram V

Vad gör man inte för lite godis?

Jag har gjort det jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag skyddar mig bakom en av mina favorit pedagoger Erika hon har också gjort det. Hon hade som jag tröttnat på sin 3åring om bajsar i blöjan. Min 3åring har desutom slutat tidigare, men började med blöja igen för att jag var lat, nyförlöst, trött eller helt enkelt korkad som gav en blöja när hon bad om det.

Vi har fått Laktulos för att det ska vara "enkelt" att utföra det man ska. Vid nedbrytning av laktulos i tarmen bildas syror. Syrorna binder vatten och ger en ökad volym i tarmen. På så sätt normaliseras tarmrörelserna och förstoppning motverkas.

I kväll hävde jag ur mig;

- om du bajsar på pottan får du godis! Va? vem sa det? Sa jag det?? Korkat men kommer hon anta utmaningen?

- Jag ska göra det!

Hon sätter sig men det kommer inget.

- Jag ha blöja mamma.

- Okej. Phuh hon fixade det inte, jag slipper "trolla fram godis". Men det kanske är en bra ide att locka för att komma över rädslan, vanan eller vad det nu är som hindrar henne från pottbesök.

Hon påpekar att hon behöver gå igen och som från ingen stanns hör jag min ljuvliga stämma:

- Om du går på pottan eller toan får du godis.

- Jag göra det mamma, jag då ha godis? Nu Mamma? Inte morgon? Jag ha eget godis?

- Ja du ska få godis men då vill jag se bajset i pottan eller toan.

Tror ni inte ungen små springer och sätter sig och skiter på pottan.

- Jag bajsa pottat!!! Titta!!! shit pomfritt vad lycklig man kan bli. Hon dansar och trallar.

- Jag ha godis nu mamma!

- Jo... vi får åka o köpa.

- Jeeeeepieeee!

Sagt och gjort 20.30 "smög" vi till bilen. Jag hade lust att förklara för kasören, min unge har bajsat på pottan, jag är ingen dålig förälder.

Jag hoppades att ingen granne skulle se min glada 3åring som stuttsade med sin godispåse, när det egentligen var läggdax. Mycket ska man lära, det finns tydligen gränser som jag kan kliva över som jag aldrig trodde. Jag? Mutor? Godis en måndag? På kvällen? Tydligen!?!

Kram V

Makten över barn.

Idag är det grått, små regnit och blåsigt. Jag vet inte varför men jag gillar detta väder ( i rimmliga mängder!). Det är ruggit, friskt och man kan leka, kladda och göra skojiga saker i sandlådan. Men det blir fort kallt så det gäller att klä på sig.

För mig börjar tankar om jobb, föräldraledig ett minne blott, en sista sommar och lämningar på förskolan med två barn snurra. Tankarna går och kommer, en hel sommar kvar, så nära men så långt borta.

En seperation och överlämning. Någon annan ska veta vad mitt barn behöver. Vad som är bäst för mina barn.

Makten som vi vuxna har över barn är så skrämmande. Hur vi vuxna kan trampa på någon individ, medvetet och omedvetet. Vi kan betämma vad som är rätt eller fel. Det är en skrämmande tanke. Läste att det var ett föräldrar par som hade döpt sina barn till, Björn, Järv och Lo?

Jag är kanske "gammal modig" men har man rätt att sätta sitt intresse på sina barn? Att man tycker om skogen och naturen ger inte mig rätten till att döpa mina barn til "djur", eller det kanske det gör. Jag skulle kanske ha döpt mina barn till jappen och daimén? Vad vet jag.

Kram V

Trötter

Visst är det härligt när man upplever att en dag är som två. Som idag. Jag och storasyster var på badhuset. Besök från Huddinge och fika i det fina vädret. En sväng till plantagen där sommarblommor inhandlades. Åkte vidare till IKEA och fick lära mig hur man gör och beställer kök med storebror. Vi han även analysera, socialisera, ventilera och utveckla våra tankar. Det har helt enkelt varit en toppen dag!

Det är inte bara jag som känner mig ganska trött utan även storasyster hade svårt att hålla ögonen öppna. Pappa Johan tror tydligen att mat är lösningen, att få energi, då blir man piggare, men jag hade nog lagt henne i sängen... fast hon slocknade som en stock nu på kvällen. Det tackar vi pappsen för.

Det är tur att han har gått ABC-kurs/första hjälpen till barn om hon somnar med en pasta i halsen. Jag kan tryggt lämna hemmet.

Kram V

Jag ska flytta.

Jag tror att hela Sverige har blommat ut. Det vackra vädret får oss att kvittra och le mot varandra. Vi gick ut kl. 09.30 och gick in kl. 18.00 en heldag ute. Barnen somnade som stockar redan 19.30.

Idag har det komit och gått kompisar till storasyster. Det är härligt hur barnen kommer och går, i rimliga mängder och intervaller. Jag kan gissa att detta är bara en försmak av tonåren.

Jag ficj en smärre chock och sorg/insikt över att en dag kommer min försfödda lämna mig och sitt bo. Men redan?

- Mamma, när jag stor, jag göra pannkaka.

- Jaha.

- Jag göra det i mitt hus.

- Ska du ha ett eget hus?

- Ja, bara jag bo där. Inte mamma, pappa eller Lillan.

- Jaha, ska du laga pannkaka i ditt hus?

- Ja, då kan du hälsa på mig och jag bjuda pannkaka.

- Ja det vore trevligt!

- Men du måste hem till pappa sen inte du sova mitt hus.

Nu finns det inget hinder i fantasin, ni kan väl gissa om det babblas här hemma. Mer än någonsin! Inte nog med att det babblas utan det spritter i armar och ben, som desutom växer och dom är svåra att kontrolera. Ibland känns det som om jag bara tjatar och bråkar på henne. Jag vill att hon ska tycka om alla sina sider hos sig själv, men jag har så svårt att tycka om det ivriga/pillriga/hettsiga sidan, framför allt när vi ska "sitta still" äta eller klä på sig. Men vad göra man? Jobbar på det och ibland går det bra och ibland inte.

Kram V