Ett Akutbesök

- Sjukvårdsupplysningen Syster "Anna"
- Hej, jag heter Veronica och har en tjej på 9månader drygt. Jag skulle vilja ha lite tips på feberfrossa och feber, det vara bara 2 timmar sedan jag gav en alvedon och hon har fortfarande 40.5 grader.
- Har hon haft det länge?
- Nej, hon äter penselin för öroninflammation, men febern kom idag.
- Va? Äter hon pencelin? Då tycker jag ni åker genast in. Med sådan hög feber.
- Jaha, men hennes syster hade liknade för några dagar sedan. (jag ville bara ha lite tips)
- Man ska inte ha feber medans man äter penselin. Ni ska åka till akuten i Danderyd
- Jaha, oj nu kräks hon här. En kaskadspya på mattan, soffan, mina byxor och det verkar aldrig ta slut.
Vi avslutar samtalen i samma veva Lillan spyr och jag hör hur hon säger Danderyd sjukhus igen medans jag lägger på.

Det blir kaos hemma, jag stressad och känner för Klara. Kärleken trött och får städa upp, storasyster blir orolig, hoppar i soffan och pratar helatiden.

Så här sitter jag 3timmar senare med ännu ett akutbesök på listan. Men vet ni, jag är så tacksam och glad över att vara hemma igen. Vi fick se och uppleva en situation där alla föräldrar kramade sin barn extra hårt och suckade av lättnad att det inte var deras barn det handlade om.
Jag hade nog aldrig åkt in om det inte vore för den där tanten i luren. Jag kunde inte heller stanna hemma och strunta i hennes råd, för tänk om det hade varit något.
Det känns inte betungande utan en befrielse, nu har vi komit till den gränsen att det går bara att skratta åt alla sjukdommar. Någon gång tar det slut det vet jag och även du. Men inget vet när.

Stroasyster frågar ofta sin Pappa
- Hur äre pappa? Hon klappar lite på hans arm.
- Det är bra tack.
- jaha
Här har vi lärt oss medkänsla av alla sjukdommar.
Inget ont som har något gott med sig...

Idag hör jag hur någon säger:
- Jag blir galen, ååå det gå inte.
- Man kan bli galen för mindre säger jag till storasyster
- Nej, det här gör mig galen.
Jaha då har man fört vidare utrtycket galen också.

Kram V