måndag 22 december 2008

Öronknas?

Det blev ett provbad i söndags. Efter 5min höll ungen på att frysa ihjäl. Hon kan inte ha mina varma gener i sig.

Jag är så gott som uppvuxen i simhallen. En enkel 25m simbadsäng. Jag och gick med både fm och efm gruppen på fritids och själv på kvällstid. Jag hoppade från högsta och simmade själv innan jag ens kunde stava mitt namn. Jag var bästis med Badvakten/gympalärarna som ofta frågade om jag kunde ställa upp "visa hur det går till". Så jag blev ganska besviken då jag in såg att alla kanske inte älskar vatten. Men fy skam den som ger sig.

Vi gick och bastade 2ggr för att få upp värmen med 15 min mellanrum. Jag såg snabbt ljuset i tunneln när dottern visade att det här var kul och ville bada mer.

Lillan fick ett fnatt natten mellan söndag-måndag. Hon var otröstlig och kinkade. Hon har aldrig varit ledsen utan att jag har kunnat tillfredställa hennes behov, mat, sömn, lek, kärlek. Nu gick det inte. Hon var ganska nöjd om jag bar henne upprätt.
Det hjälpte inte heller att jag var helt slut för det hade blivit lite sömn nu några dagar.
02.45 väckte jag sambon och han tog över. Storasyster vaknade och jag gick dit. Sammanlag fyra timmar sömn, men dock inte i sträck.
Fan jag är en super morsa tänkte jag, det här var ju inte så farligt. Upp och fixa saker, lämnade på förskolan och handlade. Lillan var inte nöjd, nu började jag fundera om det kunde vara örininflamation, ingen av barnen har haft det så jag känner inte igen tecknen.
Tidig eftermiddag ca 13.00 händer det, mina batterier är tom. Kroppen bara säckar ihop, jag måste sova NU! Lillan vägrar sova, skriker och är arg.
- Nu får du ge dig, säger jag till Lilan! hur smart är det att argumentera med en 8månaders som är sjuk!?!
Jag ringer sambon.
- Jag skiter i det här du får hämta på förskolan. Jag dör.
- Absolut om du vill det.
Lillan somnar i vagnen och jag somnar på soffan. Jag fixar hämtningen för nu har jag sovit i 30min. Laddat om.
Jag kastar mig i sängen med öronproppar kl. 19.15. Sambon tar fram tills kl. 01.00.
Om det blir en lika jobbig natt för Lillan, måste hon till doktorn följaden dag.
Det blev en halv jobbig natt. 03.00 var jag utsövd.
06.00 åkte springskorna på. Det måste vara tänder, för hon har kunnat sova så bra i natt gämfört med igår. Vi hoppas på det.

Idag ser det ljust ut. Jag vill ännu en gång hylla alla föräldrar med kolikbarn, ni gör underverk! Jag är inte ett dugg avens på er.
Kram V

Inga kommentarer: