Personlighetsutveckling

Det börjar arta sig om förståelsen att man bara öppnar ett paket per dag i adventskalendern, igår var det en magnet tomte, idag var det trä boktäverna E. M. I som hon fick måla ( ni med högre IQ har redan lista ut att imorgon kommer L. I. A).

Det här med trotts, personlig utveckling verkar komma och gå. Jag ser och hör att andra vuxna också sliter sitt hår och ber på sina bara knän. Det känns tryggt, jag är inte ensammen i detta kaos och känslor stormar.

En väns son som är i samma ålder hade varit arg och ville absolut inte sova, naturligtvis har det aldrig varit probem tidigare, men denna kväll var det bara bråk och skrik.
Pappan släkte lampan och sa godnatt, nu är det dags att sova.
När han står utanför dörren så hör han en väsande röst.
- Jag ska döda dig...
Pappan rycker till, blir skraj och går in, tänder lampan. Den väsande rösten som var tagen ur en rysare passar inte in i den bilden har ser. Där sitter hans gulliga och oskylldiga pojke och ser finurlig ut.


Själv fick jag förklara mig igår när min dotter säger till andra vuxna:
- Min mamma illa mig, jag ont huvet. Mamma dum.
- Ja, ehe vi bråkade, du ville inte ta på dig stövlarna och jag togtag i benet, då ramlade du och slog huvudet.
- Ja, min mamma illa mig!
- Ja, jag gjorde illa dig, när jag drog i benet, det var inte meningen, jag ville att du skulle ta på stöveln. Jag ler och tittar om de andra vuxna misstror mig. Puuhuh det varkar var ok.

Lillan verkar också ha en persolighets klyvning. Hon skojskriker, skriker rakt ut, ropar, hoppar med kroppen, gömmer sig och blir helt exalterad vid olika tillfällen. Har mycket svårt att somna på kvällarna, nu ska vi lägga ner tid/energi på att få bra nattningar till båda tjejerna.
Jag och Lillan var på barnvagnsbio idag, lägre ljus, dov belysning, paus i filmen, riktigt trevligt. Inte den bästa filmen, men mycket kul att göra något annat. Lillan sov nästan helatiden. Det lär bli flera gånger.


Ni som har koll vet att det var ingen vanlig Tisdag igår, utan en "Vägningstisdag". Jag var inte alls nervös,eller jo okej lite, jag visste att jag måste ha gått ner minst 0,5kg sedan sissta vägningen, 2veckor sedan.
Jag har motionerat så pass mycket. Fast jag ätit mycket också. Bara jag hade stått still så skulle jag bli nöjd. Jag klev upp på vågen och den visade att helt plötsligt att siffrorna sprungit iväg... -9,5kg Det betyder 3,2kg i månaden, 0,6kg i veckan. Fast det har varit 60års fest och andra fest tillfällen. Det känns som jag har börjat nosa på en livsstil som jag vill leva. För jag känner inte att jag måste "avstå", utan unnar mig mindre mängd och väljer mina tillfällen.
Kram V