Hur var det? Trotts, eller personligutveckling?
Vi kommer hem innanför dörren.
- Maaaaammmaaaa, jag vill ha macken (nappen). Hon försöker pressa fram tårar och gnäller.
- Gå och hämta den, säger jag
Hon fortsätter att gnälla och piper på ett konstgjort sätt.
- Nu låter det som om du bara hittar på. Du testar bara att gnälla och vara ledsen. Jag vill inte höra det.
- Jo, mamma jag dill det, ja dill va ledsen.
- Du vill testa att vara ledsen?
- Ja, ja dill tetta de
- Då tycker jag att du går in på ditt rum och testar att vara ledsen.
Hon går in på sitt rum stänger dörren och "test gråter"
Dörren öppnas och insikten över att man kan bestämma över sina känslor syns i hennes ansikte.
Mycket ska man lära. Inte tala om att upptäcka kroppena kapacitet
Dotter sitter vid köksbordet och stirrar rakt ut i luften. Hon är glasklar i blicken, jag kan tydligt se att hon inte är i samma rum som jag.
- Mamma...? Säger hon långsamt och ganska tyst. Hon stirrar fortfarande rakt ut i luften.
- Ja? jag tittar på henne och ser varför hon har en glasblick och är frånvarande.
- Mamma... jag tycker om min pippa (snippa), mamma.
Jag biter mig i tungan för att inte le, eller skratta.
- Det är bra det, svara jag.
Hon hoppar ner från stolen och går och bygger pussel.
Annars är det mest bus här i Spånga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar