8 månader

De flesta barn har börjat visa tecken på separationsångest i den här åldern. Typiskt är blyghet eller rädsla för främlingar, särskilt om bebisen är trött eller irriterad och att den blir ledsen om du inte är inom synhåll. Visst är det jobbigt att se sitt barn gå igenom det här, men det är en viktig fas i utvecklingen. Genom att lämna din bebis och komma tillbaks, visar du att du alltid kommer tillbaks och lär på så sätt ditt barn att lita på och forma relationer till andra människor.
En del bebisar har lättare med separation än andra -- det har med temperament att göra.

Temperament... det saknar inte Lillan. Hon har börjat vägra somna då man lägger ner henne. Det är bara att bita i det sura äpplet och ge sig på att hon kan somna tryggt, med gos och påminnsels om att vi är här. Barn nr2 blir lättare, för jag har helatiden annat på gång och hon får vänta lite längre. Det det ilar i hela min själ då barnen gråter, jag vill skydda mina barn. Det ska inte behöva möta "vargen" (se nedan med vargens innebörd.)

Anna Wahlgren erbjuder dig att ta in på hennes sovaöver hotell och hon hjälper dig att få ditt barn att somna gott och tryggt. Det ligger mycket i det hon säger.

De vill inte stupa av utmattning eller gråta förtvivlat, eller ännu värre, skrika hysteriskt när de ska försöka sova.
Befriar dem från oron för ”vargen” – den oro vi vuxna plågas av när vi våndas för hyran, konkursen, amorteringarna, skilsmässan och den molande värken. Vi kan inte sova gott så länge vi vädrar fara. Det kan inte spädbarn heller. Det som är helt avgörande för barnets nattsömn är vad man gör och hur man gör det.

Praktiserar man femminutersmetoden, överlåter man åt den lilla ungen själv att övervinna sin överlevnadsångest bäst det går, dvs fasa för ”vargen” så länge han eller hon orkar med det i sin hjälplöshet. Tar man i stället upp och tröstar, räddar man barnet undan vargen genom att i handling bekräfta hans eller hennes värsta farhågor: ”Det är livsfarligt att ligga i sängen! Det är livsfarligt att sova! Vi måste genast sätta oss i säkerhet! Fara hotar! Vargen står och gläfser precis här om hörnet med dreglande käftar!”

Men barnet far efter verklig trygghet. Barnet vill förvissas om att vargen inte kommer och därmed kunna sova lugnt, själv.

Det svåra är inte att få dem att sova, utan hur och varför. Det verkar vara en hel psykologisk bakgrund.