Tiden går och går

Att jag inte ens kommer ihåg min blogg adress är ett tecken på att det var länge sedan jag var här.
Nu har vardagsrutiner hamnat på plats, hämtning, middagar, städning och annat smått och gott. Då har jag helt plötsligt tid till att blogga, så trevligt!

Det har varit och är en fantastisk vinter i Stockholm. Min mamma frågade i november om hon skulle köpa skidor till storasyster.
- Nja det kan du göra, men det är inte så lång vinter så det kan kvitta detta år.
Tjii fick jag! Men vi har satsat på att åka pulka och äntligen har asfaltsbarnen uppskattat pulka åkning. Vi märkte att barnen på jobbet också hade svårt att leka med snön, fast efter någon vecka släpptes alla hämningar.
Nu är det minusgrader på nätterna med sol och droppande tak på dagen. Kan inte bli bättre.
Trafik kaoset var ett faktum, SL gick ut med att "Stanna hemma om du kan!" när det var som värst.



Sedan sist har inte bara barnen vuxit utan även jag. Både på bredden och emotionellt. Det har inte gjort så ont att växa på bredden det har löst sig själv med ett nytt vrålåk till och från jobbet. En ny bil har införskaffats till familjen.
Nu när det droppar från taken och man kan nästan höra blå sipporna växer under snötäcket så känns det ganska lätt att vilja ta på sig springskorna.

Jag vet att de flesta föräldrar tycker tiden går för fort. Jag anser att jag har tänkt på det och stannat upp, tagit mig tid men ändå så går tiden så fort. Snart är lillan 2år och storasyster 4år. Jag tänker fotsätta njuta och stanna upp. Men jag inser att tiden kommer ändå gå väldigt fort.

Här hemma är det slagsmål lika ofta som lek. Det här med att ha samma leksak är ett återkommande tema. Lillan är inte sen på att ta till huggtänderna eller dra i håret. Storasyster är en sådan retsticka men bryter ihop direkt vid fysisk försvar från lillan. En utmärkt kombination. Men alla perioder har sin charm.
Kram på er!/V