jag har mött mästaren på ansiktminne

Vi var där, det kändes så rätt. Vi skulle bara ha det där huset, vi åkte hem glada och lyriska över att vi skulle kunna buda och köpa huset om vi ville ha och leva i. Jag sov dåligt, tänkte på hur barnen behövde börja på ny förskola. Hur skulle vi möblera? Bygga om?


Det är alltid bra att titta på om visningen, sagt och gjort. Vi åkte dit. Men hallå var vart huset vi såg igår? Var var fjärilarna i magen? Var var känslan att det var rätt?


Vi tittade på varandra ryckte på axlarna och gick hem. Vi såg nått annat idag. Vi var överens om att vi hade det bästa boende man kan ha. Bättre lycka nästa söndagsvisning.

Det bruka hända mig märkliga saker och märkliga möten med andra människor. Jag tycker det är kul, sammanträffande och kusligt på nått sätt. Det kan hända att jag har ett bra ansiktsminne, men idag mötte jag min mästare på ansiktsminnen.

Vi har fått en nytt grannpar i vår trapp. Jag kände igen killen när dom flyttade in, inte speciellt mycket bara så där att jag trodde att han kanske ev påminde om en gammal klasskompis. Men jag har tänkt på det vid några tillfällen. Idag sitter jag ute vid jobbet och då åker en "vink buss" (mindre sl-buss) förbi och jag ser att där sitter ju min granne och kör.

-Aha!! utbrister jag, där är min granne, jag visste att jag hade sett han tidigare. Han kör säkert den här linjen och jag har sett han tidigare.

När jag kommer hem på gården står han vid vår port och jag tänker att jag dela med mig min upplevelse. Lite exalterad och spänd för vi har inte talat så mycket tidigare går jag fram.

- Hej! Allt bra?

- Allt bra, tack. Härligt med vår!

- Ja visst underbart! Okej, ta sats ut med det! När ni flyttade in här tyckte jag att jag kände igen dig, men du påminner om en gammalklass kamrat till mig så jag tänkte inte så mycket på det. Fan vad håller jag på med? Hoppas han tar det här rätt nu? Det är väl typisk mig! varför ska jag vara så jävla glad över att jag minns någon? Han kanske kommer tycka jag är hel knasig. Ääää skit samma ut med språket nu! Men idag såg jag dig köra förbi min arbetsplats förskolan på dybäcksvägen. Den gula förskola efter slottet på vänster sida? shit shit shit, du är ute på djupt vatten nu

Han är tyst funderar och säger:

- Ja fan, du har åkte med några ungar och frågade om ni kunde hoppa utav vid beckomberga. Det var ju typ 2år sedan.

- Ööööö ja just det ja? men shit jag ville bara säga att jag såg dig i en buss som susade förbi, nu säger du att vi har haft en dialog också. Ja det minns jag det måste vara minst 2år sedan. säger jag och ler. Jag avviker från platsen jag har just mött min ansikts master. Fan, jag har mött och talat med en man som skulle bli min granne 3år senare.

Det målas inte bara här hemma. Lillan hon räknar och räknar 1, 2, 3 osv upp till 13 sedan börjar hon om. Storasyster hade och har inte alls samma språk som lillan. Lillan härmar allt man säger! Det gjorde aldrig storasyster och hon har vissa ljud som hon fortfarande missar. Lillan älskar att vara ute, varje dag är det samma visa hon skriker och blir helt hysterisk när jag tar av en sko eller annat. Idag åt hon sin middag själv på uteplatsen, storasyster hade en liknande period och den går över. Vem vill gå in när det är varm, sol och massor av skoj ute?
Vi laddar för 2års kalas på torsdag. På söndag har vi lunch/kalas för några vänner, farmor/farfar faster och kusin Helena med John. Vi firar även mig och kärleken som har/ska fylla 31år. Jag är bortrest på min födelsedag. Bor på hotell ons-söndag wow vilken present säger jag! Jobbet betalar dessutom!
Kram på er! V