Vi har träffat många trevliga människor och hängt med de närmaste. Trots det har tiden flugit iväg. Alinklusiv hotellet på Björkgatan har visat sig från sin bästa sida. God mat, trevlig service, barnvakt och lättsamma kvällar. Ja och så fick vi träffa vd för hotellet vi kallar henne mormor.
Prinsen från Norbotten har visat sin bästa sida och det känns tomt utan honom. Känner mig tacksam att ha fått möjlighet att hänga med honom och hans familj så mycket. 
De ingår liksom en del av familjen...
Detta år såg vi till att tankar blev handling. Vi åkte till Ylva med fam i Västerbotten, Idvattnet. I slutändan är det en omväg men något vi har velat göra i flera år, men det blir liksom aldrig av. Det är just sådana saker som man får ångra sen när man plötsligt inser att det är försent pga av någon anledning.
Påvägen dit i Arvidsjaur var det fullt av renar på vägen. Jag tog ingen bild men Kärleken la upp en på Instagram. Om man vill kan man klappa renarna, sträck ut handen från fönstret bara. Lillasyster utbrister halvvägs hem " det här är semester! Film och åka långt!" Jo visst har hon rätt, man får en känsla av att Sverige är stort och att man kan förflytta sig. Inga måsten utan bara vara...
Nu börjar vi närma oss hemma. Det har gått jätte bra, alla är less men ingen klaga, alla biter ihop, förutom lillasyster som utbrister " ååååå nej! Nu hinner jag inte titta färdigt på tingeling", när hon inser att vi snart är hemma. En film nörd!?! Ja visst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar