Hemmet är den bästa skolan.

Tre minuter har gått efter att jag blev väckt av min älskade 3åring, jag vill redan ge bort henne. Ångesten växer i brösten, får man känna så här? Får man vilja ge bort sina barn. Får man ångra sig?

Italien det var tider det, så långt borta men så nära. Får man vilja vara någon annans stans? Det var ju det här jag ville ha, eller? En familj, barn, närhet, kärlek, gemenskap, utveckling och konflikter?

Hon tittar på mig, smeker mig över kinden och pussar på mig. Jag blir varm, glad och svarar på hennes kontaktsökande. Vad vill hon? Ena sekunden kramas hon andra bits hon?

Barn på förskola får bra intellektuell utveckling
Små barn, ett till tre år gamla, mår bra av att vistas på förskola. Enligt Statens folkhälsoinstitut har barn som går på förskola en bättre intellektuell utveckling än jämnåriga som varit hemma. Det är grundat på en sammanställning av forskning inom området som pekar på att systemet fungerar väl om personaltätheten är tillräckligt hög, så som det är i Sverige. Slutsatserna gäller barnens intellektuella färdigheter, inte deras emotionella utveckling.

Källa: Sveriges Radio, Ekot Jozephine Hagenlöf

Hon vill ha emotionell utveckling, hemmets ansvar att lära ut. Personlig utveckling, kännslomässig utveckling och bekräftelse. Hon vill ha bekräftelse att jag älskar henne även om hon biter mig. Kommer jag vända henne ryggen när hon har gjort fel? Eller kommer jag sätta en gräns? Ge henne kärlek i alla fall, fast hon har gjort fel? Hon utforskar livets mening, livets skola, hon lär sig emotionella spelreglerna i hemmet.

När jag ser på henne och förstår vad hon "pysslar" med känner jag en värme och glädje. Vi ska fixa denna utmaning, vi ska utforska livets mening tillsammans. Vi ska bli arga, bråka, gråta, skratta, ge och ta kärlek. Vi ska klara det tillsammans...

Det är inte lätt att vara liten, men det är inte lätt att vara förälder heller.

Kram V