onsdag 12 september 2012

Tacksamhet

Hjärnans sätt att få oss att leva vidare och inte hamna i psykoser när vi har hamnat i kriser är att försköna och förminska händelsen.

Ibland kommer bilder och minnen tillbaka. Jag blir så förundrad över hur snabbt jag glömmer vissa saker, hur jobbigt det var när storasyster var sjuk, eller hur otäckt det är när lillasyster har nattskräck.
Natten mot måndag fick vi smaka på båda upplevelserna. Storasyster var oresonlig, grät och hade utbrott. Somnade efter två timmars utbrott och oro. Lillasyster okontaktbar skrikande och gråtande mitt i natten.

Helt plötsligt blev det verkligt, både obehag och rädsla för att det ska börja igen men framförallt en tacksamhet över att vi har tagit oss igenom det och vår vardag består utav enkla små konflikter som att komma först och bestämma själv.


Inga kommentarer: