Jag satt och kolla på Tingeling med Lillan när hon tittade på mig och säger:
- Gå mamma du göra maten!
Så nu sitter jag här..
Å Herregud vilket kaos det kan vara. Det flyger hårtussar, bitmärken på ryggen och det kastas saker. Men ibland är det lika härligt, kretivt och glatt.
Igår kväll hade tjejerna uppvisning. Storasyster stod på huvudet motväggen , hjulade och gjorde volter. När hon var färdig ropade hon: Barnet! och höjde armarna mot taket. Nu var det Lillans tur som skuttade fram. Storasyster gav en snabb och hård order:
- Sjung BäBä!
Lillan satte igång och drog hela visan fick aplåder och lämnade scen för gympa konster. Blev fram presenterad och fick ny order om en anna sång. Sjöng glatt och gick av scenen. Så här höll vi på en lång stund. Det är då man blir varm ihela kroppen/själen för alla deltar på sitt vis och alla är lika värda.
Annars känns livet ganska lätt och positiv. Det finns en sörja på min axel, en mer liknande snorloska eller kanske rent utav en måsskit. Min älskade pappa som har det varmaste hjärta och full av kärlek men har inte förmågan att ge sig själv kärleken. Alkoholist och jävligt kärleksfull, rimmar illa men sant. Idag blev jag mer inblandan än jag ville. Han hade inte svarat i telefon på två dagar.
Jag hade lust att svara: hör av er om två månader då kan vi prata vidare.Men det sa jag ju inte. Nu var jag ju tvungen att få tag i den kärlekfulla Alkoholisten. Nu är det gjort men måsskiten stinker och svår att få bort. Ska prova med klorin på min kvällspromenad.
Kram V
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar