Tre veckor kvar som förälder på förskolan. I åtta år har vi haft en kontakt med förskolor som föräldrar. I Spånga var småbarnsavdelningen helt underbar, tack vare pedagogerna. Lokalerna i Spånga var under all kritik. Storbarnen i Spånga var katastrof och jag krävde att personalen fick handledning vilket de tackade för sen. Vi blev bara kvar ett år för att sen flytta till Hässelby. Här var lokalerna bättre men inte bra, personalen helt ok men inget glädje tjut. Kanske är jag extra kräsen för att jag själv arbetar inom yrket. Jag har alltid känt att så länge barnen vill gå och är nöjda så är jag nöjd.
Idag hade vi bjudit hem hela lillasysters avdelning med personal för ett avslutningfika. Ett barn hade med sig en gåbortpresent riktigt gulligt tyckte jag.
Det kändes som ett bra sätt att sätta punkt för vår förskoletid. Nu är det inte längre ok att kalla sig för småbarnsföräldrar tycker jag. Det ska bli riktigt skönt att ha båda barnen på samma ställe, men det känns riktigt vemodigt också. Tiden kommer gå snabbare för det är mer aktiviteter, kompisar och det är lätt att glömma bort att njuta, leva och uppskatta vardagen.
Lillasyster tappade första tanden för några veckor sedan, nu är ytterligare två tappade. Ännu ett steg mot vuxenvärlden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar